Sen blomning.

Den blomma som kanske börjar blomma sist, av de jag satt,
är denna :

Okänd sort.

Tyvärr så har jag inte sparat lappen till denna blomma.

Roten på plantan sitter i mitten, sen går det ut som långa bläckfisk-armar åt alla håll.

Grenarna är 30 cm långa, och ligger ner på marken.

De höstarna, som i år, då det är ganska varmt, så hinner den blomma.

Täcker marken bra.

Grenarna är ganska hårda, med små, små blad.

På vårarna klipper jag in alla "armarna", så andra blommor runt om kan få plats.

Sen på eftersommaren börjar den växa till, för att nu äntligen blomma.

Kastanjeblad

Frosten i natt har fått de flesta bladen av kastanjen att ramla ner.

Andra blad brukar torka och blåsa av gräsmattan.

men kastanjebladen lägger sig som en tung tjock matta.

De måste krattas ihop, annars blir det för tätt för gräsmattan.

Med mögel där i vår.

Rosenvialen

Fast det har varit flera frostnätter, så blommar Rosenvialen på vårt trappräcke än.

På alla andra ställena vi har den, har den blivit förstörd, så jag klippt ner den inför vintern.

Kul att den här vid vår trapp blommar än.  Där vi ser den dagligen och piggar upp.

Fågelholken

Vid entrén.

Igår tog jag bort mina fina snäckor, som legat runt ljungen.

I stället la jag dit en massa kastanje-frukter.

Både såna med det taggiga skalet på, och de inre bruna frukterna.

Så får det nu se ut tills i vår.

Nedramlad fågelholk

En dag låg fågelholken , som suttit i kastanjen, nere på marken.

Den hade lossnat genom att fästena blivit dåliga.

Den ska sättas upp igen i vår, för där bor varje år ett par blåmesar.

Öppningsbar.

Min man öppnade holken och gjorde den ren.

Där låg en massa dun mm.

Lerkruka med öron på.

Då jag la in fågelholken i växthuset,

så  kom jag ihåg att vattna i lerkrukan med jordgubbsplantor.

Jag hade den inne där förra året med, och det gick bra.

Det gäller att komma ihåg att vattna då och då.

På vårvintern lägger jag på snö upptill i krukan, så smälter den sakta ner under varma dagar.

Strutbräken, från skogen.

Strutbräken  i mitten av maj

I skogskanten, på två ställen, har vi haft strutbräken sen vi byggde för över 40 år sedan.

Det är en vacker växt, lite annorlunda mot mina vanliga perenner.

Jag ville gärna ha några inne i trädgården också,

 så vi tog några plantor från en annan ö.

Där stod de lite fuktigt i en dalgång inne i skogen.

Jag tog tre stycken och alla har nu klarat sig i många år.

Varje vår kollar jag om de kommer några blad, och har än så länge inte blivit besviken.

I juni har bladen växt sig större.

Jag valde en plats, där jag vet att inga andra växter ska vara, som konkurrerar ut dem.

De ska stå skuggigt och då passade det att stå under kastanjen.

Det är en väldigt torr plats, men de verkar trivas bra där.

Och för säkerhets skull så vattnar vi en hel del på dem, för jag vill ha dem kvar.

En planta har tagit sig och blivit stor, de andra två står bredvid, men växer dåligt.

I slutet av oktober

Nu står de där så gröna och fina, med alla nerfallna bruna kastanjebladen runt sig.

När solen lyser på strutbräknens blad, blir de extra vackra.

Julrosen har börjat blomma nu.

Vit julros.

Julrosen börjar alltid blomma precis före vintern här i vår trädgård.

Vissa år först i snön. 

Sen då snön går bort till våren, så kan den stå där  fortfarande.

Men då är den ofta lite luggsliten.

Det här är en mycket gammal sort, som jag fått av min svägerska.

Jag har en planta på varje sida av trappan.

Julrosens blad med blommorna undertill.

Bladen växer väldigt kraftigt på denna gamla sort.

Just nu syns de väldigt väl och tar stor plats, 

men på sommaren klipper jag bort många av bladen, så andra blommor runt den kan synas.

Och bladen vill på sommaren stå i skugga, och det får den då av de höga perennerna där.

Många knoppar syns.

Bladen är så väldigt stora, att det är svårt att se blommorna .

Jag har fått hålla upp bladen för att se blommorna och fota dem.

De är väldigt söta , och eftersom de ganska snart försvinner under snön,

så brukar jag plocka in några då och då.

Vi kan ha dem där på köksbordet och njuta lite bättre av dem.

Julros och höstkrokus.

Vad passar bättre då än att plocka in både av höstkrokusen och julrosen, på en gång.

Båda blommar nu för fullt här hos oss.

De håller inte så länge inne, men då jag har massor att plocka av, 

så kan jag ta in nya några dagar emellan.

Amaryllis, planteras nu

Amaryllis, som blommat nu i stället för till jul!

Redan nu har 3 av mina amaryllis från förra julen, blommat igen.

Jag har haft dem ute i sommar, så bladen fått växa.

Då hösten kom, så lät jag dem stå under tak ute, och slutade vattna,

 så bladen skulle vissna ner.

Men som vanligt då, så börjar några blomma.

Fast jag vill att de ska blomma till julen, 

då jag inte är ute i trädgården och ändå har så många blommor runt mig.

Idag har jag planterat de nya lökarna som jag skickat efter.

Jag sätter ganska många, så jag också kan ge bort till våra barn, och min Mamma.

Nyplanterat.

Lökarna ska planteras 8-10 veckor innan de ska blomma.

Helst vill jag att de blommar under jul och nyår.. 

Så nu var det dags.

De fick ligga några timmar, med rötterna nere i vatten, så de ska komma igång bra.

Sen gäller det att ha ganska stora krukor.

Det ska ha en bit till kanten på krukan.

Och så tar jag helst lerkrukor, så de är lite tunga.

Amaryllisen blir ju rätt hög, och har annars lätt att stjälpa då den blommar.

En vit sort.

Löken ska sättas så minst halva är ovanför jorden, för om den står djupt, 

så har den lätt för att ruttna.

När alla planterats, så vattnar jag dem ordentligt.

De får nu stå och dra tills i morgon, så jorden blir riktigt blöt.

Sen får de stå utan att vattnas nästan alls, tills det börjar bli blomknoppar.

Vattnar man för mycket nu i början, så blir stänglarna väldigt långa och rangliga.

Nu är det bara att vänta och se, om det blir några fina blommor till julen.

Vallmo

Mindre sort av Vallmo

I trädgården har vi flera sorts vallmon.

Den på bilden här är inte så stor.

Jag sådde sån vallmo en gång, och sen frösår den sig lite varstans.

Sen så har jag Jättevallmo, som står kvar, som perenner.

En sort, den som är skarpt orange,

 fick vi en bladrosett av för många år sen, av en kompis.

Orange jättevallmo

Sen för några år sedan, så hittade jag frön i affären till jättevallmo.

Jag satte dem och fick ganska många plantor.

Så jag fick placera dem i olika land, och ge bort flera plantor.

Varje bladrosett blir ganska stor, kanske 30 cm,

och det kommer flera blommor på varje planta.

Bladrosetten på jättevallmon står kvar året runt, kan man säga.

Den som just blommat klart, vissnar ner, ett tag efter blomningen, 

 och sen så här års kommer nya fina blad på samma ställe.

Bladen blir väldigt fula då de vissnar, så de klipper jag bort då.

Men fröhuset får stå kvar länge.

Ljust rosa

De jag sådde var i flera olika rosa färger, vilket är kul.

Mörkare rosa.

Vallmo är en fin skir blomma, nästan som om den är av papper.

Och den ger fina färgklickar i trädgården.

Lättskött är den också.

Den sorten som självsår sig, kommer på helt olika platser varje år.

Alltid kul då den dyker upp.

Höstblåsten

Kastanjen i förrgår

Kastanjen var så fin i förrgår med alla de nu gula löven kvar.

Men igår blåste det väldigt, så då började löven falla.

Blir det en riktig frostnatt, så brukar de ramla av helt och hållet, över en dag..

Många löv blåste av igår.

Stockrosen som nu blommat i flera månader, 

med nya blommor längre och längre upp ,

klarade inte gårdagens blåst så bra.

Den vajade fram och tillbaka, och så gick toppen av.

Vi ser den varje dag då vi äter, då den är precis framför köksfönstret.

Avbruten stockros.

Några blommor som i stället blir fler och fler,

är de fina Höstkrokusarna.

Fortfarande kommer nya outslagna upp ur jorden.

Höstkrokusarna.

På nätterna går blommorna ihop, men varje dag i solen slår de ut igen .

En riktig höstbukett.

Igår plockade jag en liten bukett, kanske den sista för hösten,

att ta med till vår gamla Mamma idag, då vi ska besöka henne.

Det är höstastrar, höstkrysantemum, ulleternell, kärleksört och skira blad av sparrisen.

Kantnepetan

Kantnepetans små blå blommor.

På flera ställen i trädgården , har vi Kantnepeta.

Vi köpte en planta för många år sedan och har delat den några gånger.

Den växer bra och blommar från juli.

Blommar än i oktober.

Kantnepetan vill gärna bre ut sig, på ett lite hängande sätt.

Här står den bredvid en Funkia, som nu blivit gul på hösten.

Den blå färgen är fin mot det gula då.

Blommar som allra bäst i juli.

Den finaste , största blomningen är i juli, men fortsätter sen hela sommaren.

Den passar bra att ha vid en kant som den kan bre ut sig över.

Senare i augusti

När den börjar få en massa vissna blommor , så klipper jag ner den , så den är nån dm hög.

Sen kommer det nya blommor på den igen och den blommar fortfarande .

Det är en av de blommor som blommar allra längst.

Och en av de blommor som insekter av alla de slag gillar mest.

På sommaren är de fullt av humlor och fjärilar på den.

Dagliljorna

De Gula Dagliljorna är på två ställen ganska nära varandra.

Dagliljorna är vackra i trädgården,, och återkommer år efter år.

Vi har 3 olika färger.

De har inte lökar som andra liljor, utan de har en kort jordstam och knöliga rötter.

Den Gula dagliljan har jag flest av.

Den gula, som nog är vanligast,  kommer först , redan i början av juni.

De avlånga bladen är samlade i stora tuvor, och sen kommer stänglarna upp därifrån.

Det blir bara större och större tuvor för varje år.

Årets blomning på just de gula, har varit otrolig.

De har blommat väldigt länge.

Varje enskild blomma slår ut  och blommar bara enda dag, därav namnet daglilja,

men sen kommer knopp efter knopp och slår ut.

Brunröd daglilja med gullris-blad runt sig.

Sen i juli så kommer den vackraste?, den Brunröda dagliljan.

Den står precis bredvid vår bondpion, som blommat över,

och nästan mitt i det mindre Gullriset, som blommar senare.

Så den får kämpa på lite mer, för att inte de andra två ska ta över.

Jag vill gärna ha blommande blommor överallt hela tiden.

Därför blir det trångt mellan de olika blommorna.

Många klarar av det, då de blommar olika tider,

men en del trängs tyvärr bort då.

En beige daglilja

Sist av dagliljorna kommer en beige sort.

Den blommar först i mitten av augusti.

Tuvan med blad, har inte blivit så mycket större under åren som gått,

 och den har bara några få blommor.

Den syns inte heller lika bra som de andra, då färgen är lite blek.

Dagliljorna är fina och bra växter i en trädgård.

De lyser upp och är lättskötta.

Jag bara klipper av stänglarna på hösten, och låter  bladen sitta kvar över vintern. 

Mer skötsel behövs inte.

Svärdsliljan

Svärdsliljan växer i en renfana..

Svärdsliljan är hämtad från en annan ö.

De växer vilt i ganska blöta marker, kärr.

Vi tog med oss rötter hem då vi byggde dammen, för de verkade passa bra där.

Men den enda roten som klarade sig, 

var den som planterades nedanför kastanjen, där det är ganska torrt.

Liljan står längst till höger.

När vi gjorde den här platsen med duk och bark, så kom den i kanten av den.

Den blommar i början på juni, men har sen långa fina blad hela sommaren.

Själva blomningen är inte så lång tyvärr.

När hela växten höll på att vissna i mitten av september, så kollade jag i kapseln,

som suttit där ganska länge.

Där inne i varje kapsel, fanns några väldigt vackra frön.

Jag tog ur alla frön och har nu kastat ut dem på lite olika ställen.

Vore kul om jag skulle lyckas få fler svärdsliljor.

För under de 8 år jag haft den,

så har den bara blivit lite vidare, men det har aldrig blivit några nya plantor.

Frön från Svärdsliljan.

Fröer sparas till nästa säsong

Fröer som ska sparas.

Efter den fina sommaren som varit, har jag tagit vara på en del fröer.

Förr så sådde jag en massa ettåriga växter i växthuset.
De skulle sen planteras ut på olika ställen, vilket var mycket jobb.

Nu direktsår jag bara i landen, sånt som kan sås utan förgroning inne.

Och en del sår jag i stora byttor inne i växthuset.

Byttorna bärs sen bara  ut som de är, när det är varmt på försommaren.

För jag vill inte hålla på med att plantera om små plantor längre.

Olika sorters frön.

På bilden längst upp, så har jag lagt de torkade fröerna i kaffefilter.

Papper andas och kan släppa ut fukt om det skulle behövas.

Lägger man fröerna i platspåsar, så kan fröerna mögla om de inte är riktigt torra.

Innan de läggs i kaffefiltren, så har de torkat på brickor i nån månad minst,
för att vara riktigt torra.

Det är kul att hålla på med fröerna.

De ser ju så olika ut. Så en hel del sorter har jag lärt mig känna igen,
 även om de skulle råka blandas.

En del är pyttesmå, andra som ringblommornas frön, är som taggiga små krokar.

Rosenbönans baljor har torkat ordentligt .

När Rosenbönans baljor torkat ordentligt, så är det lätt att dela dem.

Man bara klämmer på det nu spröda skalet, så öppnar det sig.

Om man försöker då de är färska, så skadar man lätt bönorna,

 och så är det jobbigare att få ut dem då de är bönorna är så mjuka.

De vackra bönorna ligger så fint i baljorna

Några andra frön som jag tar vara på, är solrosfrön.

De flesta nu utblommade blommorna, med sina frön, sitter fortfarande kvar på växten.

Fåglarna flyger och äter av de fröna hela dagarna.

Men jag tog för minst en månad sen in några färdiga fröhus och torkade..

Solrosfrön eller igelkott??

Samlingen av fröna ser nu ut som igelkottar!! Kul!!

Man får gnida bort det yttersta "skräpet" och där innanför sitter alla fröna som små piggar.

De sitter som spetsar, med en spets in i blom-botten och en spets utåt.

Bara att pilla bort dem ner i en skål.

Solrosfrön till både mörka och ljusare solrosor.

Jag tog frön från både ljusare, gula och från de mörkare mörkröda solrosorna.

Då hoppas jag att det blir lite olika sorter i mitt land, kommande år med.

Det är tydligen en mycket bra sort, som jag kan så av år efter år.

De delar sig och blir lite buskiga.

De vill helst stå för sig själva, så de får sol på plantorna.

De jag sätter bland perennerna, kommer nästan inte upp eller blir mycket små och klena.

Jag sätter dem som kant i mitt grönsaksland, där trivs de bra år efter år.

Och så gör de nytta som skydd mot blåsten, åt mina grönsaker.

Jordärtskocka, senhöstens rotsak.

Jordärtskockans fina blommor

Det började med att jag fick några knölar av Jordärtskocka för några år sedan.

Jag satte dem då bland mina grönsaker.

Jag hade ingen aning om hur växten skulle se ut, då jag förut bara sett knölar.

Visste inte att de skulle bli över 2 meter höga och få fina gula blommor, som solrosor ungefär.

Efter ett par år så förstod jag, att man ska ha dem för sig själva.

De skickar ut knölar överallt, och kan då sprida sig hej vilt.

Och ska man köra hela grönsakslandet med jordfräs, så kan de inte stå där i flera år.

Växer hög i augusti

När man ser den här bilden av jordärtskockan bredvid en av våra krusbärsbuskar,

så förstår man att man varje år måste ta upp alla knölar och börja om med ett par nya.

Förra året åt vi dåligt av den, och glömde gräva upp alla de som var där.

Så denna höst får vi i stället många och små skockor.

En månad senare, i september, har de börjat blomma.

De växer väldigt höga och har då i september blivit 2, 5 meter höga.

Men då är det för tidigt att ta av knölarna.

Många fina blommor är det, fast högt upp.

Man måste vänta så länge som möjligt med att ta knölarna, helst bara ett tag innan marken fryser.

Innan dess är de för små.

Man kan också ta dem i vår när tjälen går ur marken, då de klarar vintern bra.

Vi tog upp några för en vecka sedan för att äta.

De var goda, men lite små.

Man ska skala dem precis innan de ska anrättas, för de mörknar snabbt.

Ska de ligga skalade ett tag, får de ligga i vatten med lite citronsaft i.

De passar att blanda med potatis till mos, eller gratäng.

Man ska dock inte äta alltför många på en gång, då de är väldigt gasbildande.

Det upptäckte vi en gång, då vi gjorde en god soppa på dem.

Knölarna är svåra att skala.

Första frosten, då ska rosorna få jord runt stammarna.

Skuggan av spaljén ger ett fint mönster på den frostiga altanen.

Ja, så har den första frosten för hösten kommit ut hit på ön.

Men det var nog bara markfrost, för blommorna ser ut att ha klarat sig bra.

T.o.m  krassen , som lätt förstörs av frost, har klarat sig.

Krassen ser fin ut idag med.

Men frosten påminde mig om, att snart är det ännu kallare.

Så idag fick jag hämta jord ur en av mina stora komposter, den äldsta, den som stått i 3 år nu.

Det hade blivit väldigt fin jord i den, som jag kunde ta av till att lägga på rosorna i år.

Skönt att det är så härligt, soligt väder, då jag ska göra det här jobbet!

Många kärror fin jord fick jag hämta.

Eftersom jag har många rosor blev det till att gräva ur jord till flera kärror.

Det är då bra att jag kan ta bort en rad  med pallkragar i taget, 

så jag lätt kommer åt jorden.

Jord läggs runt rosorna.

Jag lägger ungefär en hink med jord runt varje ros, så rötterna inte fryser sönder under den kalla vintern.

Hittills har de flesta rosorna överlevt, så jag hoppas de gör det flera vintrar till.

I år blommar flera av mina rosor fortfarande, 

men kommer det en riktigt kall natt så slutar de nog blomma mer i år.

Sommerwind-rosen är en av de som blommar fortfarande!!