Strutbräken, från skogen.

Strutbräken  i mitten av maj

I skogskanten, på två ställen, har vi haft strutbräken sen vi byggde för över 40 år sedan.

Det är en vacker växt, lite annorlunda mot mina vanliga perenner.

Jag ville gärna ha några inne i trädgården också,

 så vi tog några plantor från en annan ö.

Där stod de lite fuktigt i en dalgång inne i skogen.

Jag tog tre stycken och alla har nu klarat sig i många år.

Varje vår kollar jag om de kommer några blad, och har än så länge inte blivit besviken.

I juni har bladen växt sig större.

Jag valde en plats, där jag vet att inga andra växter ska vara, som konkurrerar ut dem.

De ska stå skuggigt och då passade det att stå under kastanjen.

Det är en väldigt torr plats, men de verkar trivas bra där.

Och för säkerhets skull så vattnar vi en hel del på dem, för jag vill ha dem kvar.

En planta har tagit sig och blivit stor, de andra två står bredvid, men växer dåligt.

I slutet av oktober

Nu står de där så gröna och fina, med alla nerfallna bruna kastanjebladen runt sig.

När solen lyser på strutbräknens blad, blir de extra vackra.